Kategoriarkiv: Utbildningspolitik

Undervisa om vårt kulturarv

KSF:s ordförande Kalle Bäck har skrivit följande insädnare till tidningen Kristdemokraten.

INSÄNDARE. Regeringen har deklarerat att man kommer att ta krafttag mot främlingsfientligheten i samhället. Man har tillsatt en utredning som kommer att kartlägga hur främlingsfientlighet uppstår och hur den bäst kan motarbetas. Som så ofta när ett samhällsproblem ska lösas nämns skolan som en del av lösningen.

I dagsläget finns det tydliga riktlinjer i Lpo 94 att skolan ska verka för att ”Främlingsfientlighet och intolerans måste bemötas med kunskap, öppen diskussion och aktiva insatser.” Ändå ökar de främlingefientliga krafternas inflytande i samhället. Om skolan verkligen ska kunna motverka främlingsfientlighet behövs helt enkelt något mer än vackra formuleringar i styrdokumnet.

Hållbar grund

Att använda skolan i rent politiska syften är alltid riskabelt. Detta är inte heller min avsikt. Istället bör en långsiktigt hållbar grund för ett metodiskt arbete läggas. Främlingsfientligheten bör motarbetas genom att eleverna görs medvetna om det egna kulturarvet och den lokala historien.

Därför bör skolorna uppmuntras att infoga ett lokalt och regionalt perspektiv i undervisningen i exempelvis historia och samhällskunskap. Det handlar inte om att några problem på så sätt ska kunna lösas över en natt, men på så sätt kan en grund för öppenhet och tolerans läggas.

Det lokala och regionala perspektivet är ytterst viktigt för att skapa ett sammanhang och en naturlig koppling mellan den enskilde eleven och den nationella och globala historien. Undervisningen blir på så sätt mer konkret och verklighetsnära. Detta vore ett steg i rätt riktning. Bara den som känner sig själv kan visa aktning för andra!

Kalle Bäck, Kristdemokratiska Ungdomsförbundet

Annonser

Lämna en kommentar

Under Utbildningspolitik

Det måste kosta att misslyckas.

GP skriver om friskolor som riskerar att mista sina bidrag p.g.a. allvarliga brister och missförhållanden. De krafter som inte gillar valfrihet kommer naturligtvis att använda detta som argument för att friskolor är ett problem i sig.

 I verkkligheten är detta dock ett bevis på att systemet fungerar. Tänk om vi haft möjlighet att på detta sätt ge repressalier till kommunala skolor som inte fungerar! Då skulle troligtvis fler kraftfulla åtgärder sättas in på skolor som preseterar dåligt. Det måste helt enkelt blir kännbart för både kommunala och fristående alternativ att misslyckas.

Naturligtvis är det alltid djupt olyckligt för de ungdomar som går på en skola som kanske rentav läggs ned, men bättre det än att gå kvar på en skola som inte fungerar.

Kalle Bäck

2 kommentarer

Under Utbildningspolitik

Konkurrensutsätt CSN!

KSF har genom ordförande Kalle Bäck och Mattias Grängzell, som är ordförande i KDU Malmö, gjort ett inlägg i debatten kring studiemedelssystemet som publicerats i Sydvenska Dagbladet.

Konkurrensutsätt CSN!

Sedan Kristdemokraterna och Alliansen vann valet 2006 har mycket hänt som förbättrat den ekonomiska situationen för landets studenter. De tydligaste exemplen på detta är att studiemedlet och fribeloppet har höjts. Än finns dock mycket kvar att göra. Kristdemokratiska Studentförbundet anser att studiemedlet bör höjas kontinuerligt och fribeloppet bör avskaffas helt. Det ska inte straffa sig att vara flitig och arbeta även under terminen, men detta är just vad som blir konsekvensen av nuvarande fribeloppsregler. Många studenter som tjänat ”för mycket” pengar blir tillbakabetalningsskyldiga till CSN, vilket är helt orimligt. Detta är en problematik som är oerhört viktigt att komma till rätta med för oss kristdemokratiska studenter, inte minste ur ett principiellt perspektiv; flit ska löna sig!

Det är dock inte bara dessa regler som är problematiska, utan även hela studiestödssystemet i sig. CSN har idag en monopolställning som varken gynnar studenterna eller är hållbar på sikt. Vi ser ständigt återkommande exempel på hur studenter blir offer för CSN:s märkliga tolkningar av regler och riktlinjer. I höstas var det studenter vid Chalmers i Göteborg som riskerade att bli återbetalningsskyldiga för att CSN menade att de inte studerade på heltid, trots att det var just detta de gjorde. Den gången var det kursplanerna som var upplagda på ett sätt som inte behagade CSN och dessvärre är det inte svårt att hitta liknande exempel på CSN:s stelbenthet från andra delar av landet.

Vi menar därför att det vore önskvärt att konkurrensutsätta CSN. Även fristående aktörer borde ha möjligheten att erbjuda studielån. Staten ska naturligtvis fortfarande garantera en grundläggande bidragsdel, men lånedelen bör konkurrensutsättas i syfte att förbättra villkoren för studenterna. På så sätt skulle man som studerande ges möjlighet att ”rösta med fötterna” och välja bort en långivare som inte lever upp till ens förväntningar. Valfriheten och möjligheten att påverka den egna ekonomiska situationen måste helt enkelt också gälla studenter.

Mattias Grängzell
Ordförande KDU Malmö

Kalle Bäck
Ordförande Kristdemokratiska Studentförbundet

1 kommentar

Under KSF:s verksamhet, Utbildningspolitik

DEJA-rapporten:några slutsatser.

DEJA (Regeringens delegation för jämställdhet i skolan) presenterar idag sitt slutbetänkande. Två huvudsakliga resultat redovisas i detta:

– Pojkar presterar sämre resultat än flickor generellt sett.

– Flickor mår sämre och känner sig mer utsatta för trakasserier.

Den enda rimliga slutsatsen som kan dras av detta är att mönster som drabbar både könen finns i skolan. Det rör sig dock inte om någon form av ”över- och underordning” som genusvetare och feminister brukar prata om. Det finns många förklaringar till varför dessa mönster består, men bilden av en skola där pojkar alltid premieras på bekostnad av flickor tycks ha lite att göra med verkligheten.

Utredningen lägger också fram ett intressant förslag för att komma tillrätta med problematiken. Man menar att skolan är i behov av en motsvarighet till Statens beredning för medicinsk utvärdering. SBU sysslar med utvärdering av metoder och arbetssätt som används inom vården. Utan att vidare ha satt mig in i frågan så verkar detta som ett förslag väl värt att vidare diskutera. På så sätt skulle vi både åstadkomma en bättre fungerande skola som också fredas från politisk nyckfullhet, och som istället utgår ifrån beprövad erfarenhet och ett vetenskapligt förhållningssätt. En sådan instans skulle naturligtvis inte begränsa sig till frågor om jämställdhet, utan också bredare pedagogiska och innehållsmässiga spörsmål.

I vilket fall som helst så är det ovan beskrivna en problematik som vi bör förhålla oss till. Samtidigt måste vi se upp för övertolkningar av delar av resultatet och det måste inte vara ett problem att pojkar och flickor väljer olika typer av utbildningar. Respekten för det personliga valet måste vara den vägledande principen.

Kalle Bäck

Lämna en kommentar

Under Utbildningspolitik

SvD-Brännpunkt: ”Guteland gör skillnaden i skolpolitik tydlig”

KSF:s ordförande Kalle Bäck skriver tillsammans med KDU:s vice ordförande Aron Modig om den svenska skolan på SvD-Brännpunkt.

Guteland gör skillnaden i skolpolitik tydlig.

Svenska elever halkar efter i läsförståelse, matematik och naturkunskap, enligt den senaste Pisa-undersökningen. Den svenska skolan har dessutom blivit mer ojämlik – pojkar uppnår sämre resultat än flickor samtidigt som etnisk och socioekonomisk bakgrund spelar allt större roll för elevernas resultat. Jytte Guteland väljer att skylla denna utveckling på friskolesystemet, trots att det är just friskolorna som ofta presterar toppresultat. Valfriheten är inte problemet, utan tvärtom en tillgång. Kristdemokraterna och alliansen har istället gjort allt för att få bukt med de verkliga problemen. Vi håller på att vända den negativa trenden!

Bakomliggande orsaker till de dåliga testresultaten för den svenska skolan är istället de luddigt utformade styrdokumenten, läraryrkets försämrade status, bristfällig uppföljning av elevernas resultat samt pedagogiska felgrepp i form av för lite lärarledd undervisning. Alla dessa problem håller nu på att åtgärdas:

• En ny läroplan sjösätts, i vilken tydligare kunskapskrav formuleras, elevernas rätt till lärarledd undervisning understryks och centralt ämnesinnehåll anges.

• En ny lärarutbildning införs med fyra nya yrkesexamina: förskollärar-, grundlärar-, ämneslärar- och yrkeslärarexamen. Detta innebär en tydligare professionalisering av läraryrket och höjer hela yrkets status.

• Tydligare kunskapskontroller införs i form av tidigare betyg. Detta stärker möjligheterna för såväl elever från mindre studievana hem som de med högutbildade föräldrar att utvecklas utifrån sina egna förutsättningar.

Utöver detta har möjligheten att ta tillvara spetskompetens hos extra ambitiösa elever förbättrats genom att så kallade elitklasser numera är tillåtna. Guteland ser det som ett problem att elever på detta sätt ges uppmuntran att jobba extra hårt. Kanske är det just här skillnaderna blir som tydligast mellan socialdemokratisk och borgerlig skolpolitik.

Vi kristdemokrater menar att det grundläggande felet med den svenska skolpolitiken länge har varit att jantelagen fått för stort utrymme. Elever har inte uppmuntrats att anstränga sig och göra sitt yttersta, vilket har missgynnat såväl de mer studiemotiverade eleverna som de från hem med låg studievana. Flit ska löna sig!

Även om många steg i rätt riktigt nu har tagits kommer vi inte att få bukt med skolans problem över en natt. Likväl är det viktigt att vi kristdemokrater och den övriga alliansen nu städar upp efter den misslyckade (s)kolpolitiken.

ARON MODIG

vice förbundsordförande, Kristdemokratiska ungdomsförbundet (KDU)

KALLE BÄCK

utbildningspolitisk talesman, KDU

Lämna en kommentar

Under Utbildningspolitik

Rätt att dra in examenstillstånd.

Att lärare är skolans viktigaste resurs är nog de flesta överens om. Lärarkårens kvalitet i form av ämneskunskaper och pedagogisk förmåga är avgörande för skolans resultat. En logisk följd av denna insikt är att vem som helst inte ska få bedriva utbildning av lärare. Kvaliteten på lärarutbildningen i Sverige har ofta ifrågasatts. Det är därför klokt att Högskoleverket , på Alliansregeringens initiativ, omprövat tillstånden att examinera grundlärare.

Vissa lärosäten har förlorat sina tillstånd och det är bara att beklaga. Umeå och Stockholms Universitet är några av dem. Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén menar att detta kan medföra att brist på lärare uppstår i dessa regioner. Detta är naturligtvis en problematik som måste hanteras på något sätt. Lösningen är dock inte att lärosäten som inte lever upp till kvalitetskraven ges examinationsrätt. Lösningen är snarare att kvaliteten höjs, så att examenstillstånden kan återfås i framtiden.

Min avsikt är inte att försöka verifiera om Högskoleverket gjort en riktigt bedömning i de enskilda fallen. Poängen är att detta är viktig markering av vilken inriktning som utbildningspolitiken bör ha i framtiden. Kvalitet måste sättas före kvantitet. Det motsatta tjänar ingen på i längden.

Kalle Bäck

1 kommentar

Under Utbildningspolitik

”Klassisk bildning mot relativismen”

Ett träffsäkert inlägg kring den klassiska bildningens värde har gjorts av Johan Lundberg, Axess. Lundberg påpekar att bildningen har viktigt roll att fylla i ett demokratiskt samhälle präglat av öppenhet och kritiskt tänkande. Gränsen mellan ett kritisk förhållningssätt och ren relativism är dock ibland hårfin. Att enkom tala om vikten av kritiskt tänkande, utan att lyfta fram bildningens roll i sammanhanget kan få problematiska konsekvenser.

”Bildning är förutsättningen för kritiskt tänkande, vilket i sin tur är en nog så viktig egenskap för den som vill förhålla sig aktivt till det politiska livet. Tyvärr har man i skolväsendet i allt högre grad kommit att uppfatta kritiskt tänkande som ett självändamål, utan koppling till klassisk bildning.

Det är den sortens ”kritiskt tänkande” som har lett till att hela 18 procent av Sveriges befolkning under 30 år tror att USA:s regering låg bakom 11 september-attackerna. Endast 51 procent menar att det var al-Qaida. Och så många som 31 procent vet inte vilken åsikt de ska ha i frågan”.

I ett samhälle där vi omges av en  aldrig sinande ström av information blir det än viktigare att kunna sålla bland oseriösa påståenden och populistiska budskap. Bildningen kan här utgöra en referensram och ett raster som kan anläggas på tillvaron för att göra den mer begriplig. På så sätt lär vi oss att skilja rätt från fel och sanning från lögn. Den klassiska bildningen är ingen kuriositet i det moderna informationssamhället- den är mer livsviktigt än någonsin.

Kalle Bäck

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Utbildningspolitik