Nu har Barack Obama utsett det kabinett och de högre tjänstemän som ska leda USA från och med slutet av januari. Obamas ”lag” är ur många synvinklar ett renodlat elitlag, en samling bestående av några av USA:s allra skarpaste hjärnor. I regeringen, som utöver presidenten och vice president Joe Biden består av 15 ministrar, har samtliga statsråd minst en akademisk grundexamen. De flesta av dem har utöver politisk erfarenhet också meriter från akademin och näringslivet. Många av dem har bott och arbetat i flera länder på olika kontinenter.
Det är värt att nämna några exempel. Barack Obama själv har en grundexamen från Columbia University och en juristexamen från Harvard University. Att han var en student av det absoluta toppskiktet illustreras både av hans betyg och av att han under sin tid vid Harvarduniversitetet var redaktör för den välrespekterade juridiska tidsskriften Harvard Law Review. Han har därutöver arbetat vid åklagarmyndigheten samt undervisat vid University of Chicago. Finansminister Timothy F. Geithner har en masterexamen i internationell ekonomi från John Hopkins University och har därutöver arbetat som diplomat i Japan, på finansdepartementet och på Internationella valutafonden, IMF. Energiminister Steven Chu har dubbla grundexamina och en doktorstitel från Berkeley. År 1997 vann han Nobelpriset i fysik.
I gårdagens nummer av Dagens Nyheter gjordes en jämförelse mellan USA:s kommande ministär och regeringen Reinfeldt. Resultatet blir naturligtvis löjeväckande. Fyra av tio svenska ministrar saknar eller har inte slutfört sin universitetsutbildning. Bäst är EU-minister Cecilia Malmström och handelsminister Ewa Björling som innehar doktorstitlar. Migrationsminister Tobias Billström har en magisterexamen från Lunds universitet samt en masterexamen från Cambridge University och finansminister Anders Borg är nationalekonom med stor erfarenhet från bankväsendet och den finansiella sektorn. Ytterligare några ministrar har akademiska examina men på det hela taget är det minst sagt tunt. Det bör klargöras att förhållandet inom den svenska regeringen på intet sätt var bättre under de perioder socialdemokraterna var i majoritet i riksdagen. Göran Perssons ministärer var rena skämtet i jämförelse. Att man kan utse en person som inte har någon form av akademisk utbildning till att sköta rikets finanser får tala för sig. Oansvarigt är ordet.
En sådan här jämförelse mellan USA och Sverige är på inga sätt rättvis. USA är överlag överlägsna Sverige i avseende på respekterade universitet samtidigt som den ”politiska kulturen” och de politiska karriärvägarna skiljer sig mycket åt länderna emellan. Icke desto mindre bör detta ses som ett ganska stort problem. Politikerna, som ju är de som styr vårt land, bör vara de absolut mest kvalificerade i riket. Självklart är det så att det behövs politisk erfarenhet och politiskt kunnande (sådant som inte lärs ut inom akademin) för att bli en duktig politiker. Men hur kommer det sig att det är så ont om folk med dubbla akademiska examina inom politiken? Hur kommer det sig att inte fler framstående män och kvinnor inom näringslivet också engagerar sig politiskt? Varför har ingen av våra ministrar bott större delen av sitt liv utomlands och samlat på sig den typen av erfarenhet? Var finns läkarna?
Till viss del är förstås politikers lönenivå ett svar på ovanstående frågor, men det är ingalunda det enda. De svenska politikerlönerna är visserligen för låga, men de kommer aldrig kunna matcha de nivåer som förekommer inom företagsvärlden. Nej, på något sätt finns det en kultur inom den svenska politiken som gör att de allra skarpaste hjärnorna inte lockas, eller inte välkomnas, dit. Att finna en lösning på detta problem är en utmaning. Svensk politik bör dock lägga ner stor kraft på att få till stånd en förändring.
DN:s artikel återfinns här. Kalle Henriksson för en intressant diskussion på ämnet på sin blogg. All information om USA:s kommande regering finns här. Samtliga svenska ministrars meritförteckningar finns att läsa här.
Aron Modig