Katederundervisningen har inte spelat ut sin roll.

De sviktande resultaten i den svenska skola förklaras ofta med bristande styrning och dålig uppföljning av elevernas studieresultat. Alliansregeringen har vidtagit viktiga åtgärder för att bryta med denna negativa utveckling och både ny skollag, läroplan och nytt betygssystem har eller håller på att införas. Vad som mer sällan diskuteras är om det kan finnas något i själva undervisningen som gör att vissa elevgrupper halkar efter. Det är dock inte politikens roll att tala om för lärarkåren vilken typ av pedagogik som ska tillämpas, men alla som på något sätt är verksamma i skolans värld, eller är intresserade av skolfrågor, bör ta modern forskning på området i beaktande.

För att skolan ska kunna bli en plats där alla barn får utvecklas efter sina förutsättningar, så bör forskning från olika discipliner ligga till grund för skolans arbetssätt. Inte endast forskning inom pedagogik. Barnläkaren Harriet Maler skriver idag på SvD-Brännpunkt att modern utvecklingspsykologisk och neurobliologisk forskningen i stora drag motsäger de trender på det pedagogiska planet som länge funnits i den svenska skolan.

”Men sannolikt bidrar dagens skolsystem till att fler barn uppfattas som ofokuserade och att de får svårt att hänga med i undervisningen. Den nuvarande läroplanen har varken beaktat hur barn utvecklas i allmänhet eller vilka skillnader som finns mellan olika barn.”

Ofta åläggs barn redan vid sju års ålder att ”söka sin egen kunskap” och läraren har på så sätt abdikerat från sin roll som kunskapsförmedlare och istället blivit något av en handledare. Detta är att ålägga barn ett ansvar som de absolut inte är beredda att axla. De barn som redan ligger i riskzonen drabbas extra hårt och negativa konsekvenser även senare i livet är att vänta.

”Under de första skolåren skulle antagligen en viss tillbakagång till mer gammaldags katederundervisning vara bra för alla barn. Miljön i klassrummen skulle bli mindre rörig, vilket i synnerhet barn med koncentrationssvårigheter skulle må bra av. Ren minnesträning, det vill säga utantilläxor är nog också underskattat.”

Mot bakgrund av detta är det glädjande att den nya läroplanen betonar vikten av lärarledd undervisningen. För att kunna blir kritiskt tänkande och kunskapssökande måste alla elever få en god kunskapsgrund att stå på först Läraren måste här spela en tydlig och kunskapsförmedlande roll, särskilt på de tidigare stadierna. Det finns en risk att detta uppfattas som gammaldags och bakåtsträvande, men det finns inget egenvärde i att förkasta mer traditionella undervisningssätt, bara för att skola på så sätt ska verka mer progressiv. Denna insikt är viktig att te med i diskussionen  kring hur vi skapar en skola som ger alla elever möjligheter att växa. Katederundervisningen har helt enkelt inte spelat ut sin roll.

Kalle Bäck

Annonser

Lämna en kommentar

Under Utbildningspolitik

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s