Politikens gränser i utbildningen.

Följande text har publicerats i tidningen Kristdemokraten.

Det blir allt tydligare att Kristdemokraterna är det frihetliga alternativet i svensk politik. Att på allvar lyfta den filosofiskt och politiskt mycket intressanta frågan om politikens gränser är lovvärt, särskilt i ett land som Sverige där politiken och det offentliga ofta har velat lägga medborgarnas liv till rätta. Staten har helt enkelt tagit för stor plats och trängt undan det civila samhället i socialdemokratins Sverige. Det måste dock inte vara så. Sverige är ett land som historiskt sett utgjorts av en stor andel självägande bönder som haft en relativt självständig position gentemot statsmakten. Vi är helt enkelt inte sossar av naturen.

KD har bäst ideologisk grund

Istället torde förutsättningarna vara mycket goda för ett politiskt alternativ som lyfter frågor kring civilsamhällets och de små gemenskapernas rätt att inte utsättas för politisk klåfingrighet. Kristdemokraterna är det parti som har bäst ideologisk grund för att på ett trovärdigt sätt göra detta.

Ett grundläggande värde i den kristdemokratiska politiska filosofin är subsidiaritetsprincipen som innebär att beslut ska fattas på lägsta effektiva nivå. I varje politiskt beslut bör vi därför fråga oss om vad som bäst gynnar de små gemenskapernas självständighet och personligt ansvarstagande. På så sätt kan Kristdemokraterna bli ”politikens gränspoliser”, för att använda ett uttryck som Göran Hägglund nyttjade i sitt tal i Almedalen.

Också inom den högre utbildningen bör dessa frågeställningar lyftas. Universitet och lärosäten har en given plats i ett samhälle präglat av mångfald och högt till tak i den allmänna debatten. Kritiskt tänkande och ifrågasättande ska vara de mest grundläggande principerna för forskningen och högre studier.

Forskningen kan lätt politiseras

Att universitetens organisation är alltför nära knuten till staten utgör en potentiell risk för den akademiska friheten. Universitetsvärlden är full av exempel på hur forskningen lätt kan politiseras när den politiska makten har för mycket att säga till om. Detta får en hämmande effekt på forskningen och ytterst den fria tanken. På så sätt blir samhällets intellektuella och kulturella och välfärd lidande.

Det är eftersträvansvärt att universitet och högskolor blir mer självständiga i förhållande till statsmakten. Fler huvudmän bör ges tillträde till denna arena. I grunden måste universiteten vara garanterade resurser, men att en viss del av resurstilldelningen sker på grundval av ett antal kvalitetskriterier främjar kvalitetsutvecklingen. Fler aktörer och konkurrens mellan lärosätena är ytterligare ett sätt att skapa kvalitetsfrämjande incitament. Detta är ett exempel på hur politiken kan skapa förutsättningar och ramverk för en långsiktigt hållbar utveckling, men samtidigt inte inskränka den akademiska friheten.

Om vi menar allvar med att Sverige ska ha utbildning och forskning i världsklass, så måste frågan om den högre utbildningens organisationsform på allvar diskuteras. Mer handlingsfrihet är en förutsättning för att universitet och högskolor ska kunna bedriva en verksamhet som är internationellt konkurrenskraftig och på sätt bidra till det gemensamma bästa. Vi får dock aldrig glömma att bildning och det kritiska tänkandet är ett mål i sig och all verksamhet kanske inte ger en direkt avkastning i ekonomiska termer. Att sörja för samhällets kulturella och intellektuella välfärd och samtidigt skapa goda förutsättningar för tillväxt är dock uppgifter som måste kunna hanteras parallellt. Akademisk frihet och kvalitetsutveckling förutsätter alltså varandra.

Kalle Bäck

Förbundsordförande för Kristdemokratiska Studentförbundet

Annonser

Lämna en kommentar

Under Krönikor

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s