Månadsarkiv: april 2010

Entreprenörskap måste in i klassrummet.

Att ungdomsarbetslösheten är alltför hög är inget nytt. Alliansregeringen har dock gjort mycket för att göra det möjligt för unga att få ett arbete form av sänkta arbetsgivaravgifter och jobbskatteavdrag. Detta är bra, men mer behöver göras på ett tidigare stadium. Det sägs ofta att mer utbildning är vägen till arbete, vilket stämmer på ett sätt, men all utbildning skapar inte fler jobb. Vissa utbildningar leder tvärtom med stor sannolikhet inte alls till arbete, vilket är ett misslyckande för samhället i allmänhet och den enskilde studerande i synnerhet. Istället bör en del av kvaliteten i undervisningen ligga i själva utbildningens förmåga att stimulera jobbtillväxten.

Ett utomordentligt viktigt steg i rätt riktning tas i och med den nya gymnasieskolan. Entreprenörskap kommer här att bli en mycket viktigare del av utbildningen än i dagsläget. På så sätt ska skolan sörja för att eleven utvecklar ”sin företagsamhet, initiativförmåga och kreativitet”. Detta kommer att bli del av examensmålen för den nya gymnasieskola som utformats under alliansregeringen. Därtill ska entreprenörskap finnas som valbar kurs på alla gymnasieprogram, och vara obligatorisk på vissa, från och med hösten 2011.

Detta syftar till att göra de naturligare för unga att vilja bli entreprenörer. Under min studietid jag har så gott som aldrig  varken, grund- gymnasie- eller högskolenivå kommit kontakt med företag eller entreprenörer i undervisningssammanhang. Andra organisationer som idrottsföreningar, religiösa samfund eller intresseorganisationer har ibland vävts in som en del i vissa moment av undervisningen, men aldrig entreprenörer eller företagare. Jag tror att detta mönster är ganska generellt. Detta får en hämmande effekt på unga människors medvetande och deras horisont blir snävare. Att start företag finns knappt på kartan. Det är därför viktigt att både göra entreprenörskap till en del av den ordinarie undervisningen, men också att på ett balanserat sätt ge näringslivet möjlighet att informera, inspirera och knyta kontakter med ungdomar inom ramen för utbildningsväsendet. Det handlar i grunden om att få till stånd en attitydförändring och skapa bättre förutsättningar för att nya småföretag tillkommer.  Denna förändring måste börja hos den unga generationen.

Kalle Bäck

Lämna en kommentar

Under Utbildningspolitik

Unga människor har ofta familjevärderingar.

Att familjepolitik är ett område som är centralt inom kristdemokratin har väl knappast undgått någon som är det minsta insatt i den kristdemokratiska ideologin. KDU:s ordförande Charlie Weimers skriver, i samband med lanseringen av förbundets senaste kampanj ”Lämna familjen ifred. Ska det vara så svårt?”, om den viktiga roll som familjepolitiken bör spela även för ungdomar.

När 19 000 unga svarade Karios Future om vad de drömmer om i livet var svaren att få ett bra jobb, hitta den rätta och att få barn. Att kunna uppleva trygghet i familjen betyder mycket för att lära sig att kunna lita på omgivningen”.

Familjepolitik är alltså inget som endast rör småbarnsfamiljer, utan är ett område som engagerar ungdomar i allra högsta grad.  Att bilda familj tycks vara något av det viktigaste målen i unga människors liv. Vänsterns dödförklaring av familjen som samhällsinstitution till trots, är familjevärderingar något centralt för människor även i yngre åldrar.

Väl sammanhållna familjer skapar också trygga och ansvarstagande medborgare. En familjevänlig politik är således ett sätt att åstadkomma en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Strukturer och system som syftar till att aktivt bryta ut individen ur det sociala sammanhang som familjen utgör är ofta destruktiva. Detta underblåser det samhällsproblem som exempelvis många skilsmässor utgör. Det finns familjer som bör upplösas, men politikens uppgift måste i första hand vara att skapa förutsättningar för att denna utväg ska kunna undvikas. Denna insikt tycks kristdemokratin vara tämligen ensam om i svensk politik. En familjevänlig politik handlar inte om att tvinga människor att bilda eller att stanna kvar i illa fungerande familjer. Vad det handlar är istället att flytta makten från sammanträdesrummen till köksborden och återge familjen makten över sin egen vardag. På så sätt ska politiken stötta och stödja familjerna, inte styra och ställa med dem!

Mycket bra har gjorts på området av alliansregeringen, som införandet av vårdnadsbidrag,  sänkt skatt på arbete och avdraget för hushållsnära tjänster. Mycket finns dock kvar att göra och det är därför viktigt att kristdemokratin är med och sätter tydliga avtryck i politiken i framtiden.

Kalle Bäck

1 kommentar

Under Allmänt

Alliansen prioriterar utbildningens kvalité.

Jag vågar påstå att utbildningspolitik i allmänhet och skolpolitik i synnerhet är ett av de områden som nästan alla människor har en uppfattning kring. Det är närmast omöjligt att inte någon gång i livet komma i kontakt med utbildningsväsendet. Därför blir det också naturligt de flesta medborgare skapar sig uppfattning kring hur skolan bör fungera eller vad som inte fungerar. Ofta bygger olika åsikter om skolan på personliga upplevelser eller på den bild som tecknas i medierna. Aktörer på hela den politiska skalan försöker också applicera sina idéer på skolområdet och slutsatserna kring vad som är skolans uppgift och vilka förändringar som bör göras för att få den att fungera bättre kan variera å de väldigaste.

Något som de flesta troligen dock är överens om är lärarnas betydelse för skolans kvalité. Det är därför glädjande att alliansregeringen nu presenterar ett omfattande åtgärdsprogram för att återge läraryrket högre status och säkra lärarkårens kompetens med en form av yrkeslegitimation. På samma sätt som en läkare måste ha licens för att utöva yrket kommer nu läraryrkets profession att tydliggöras (modersmåls- och yrkeslärare undantagna). Skarpare behörighetskrav kommer också att bli en del av den nya skollagen. För att rekrytera spetskompetens till gymnasieskolan återinförs också lektoraten på den här nivån. Sammantaget innebär detta en tydlig ambitionshöjning vad gäller lärarkårens kvalifikationer och därmed också kvalitén på utbildningsväsendet i stort. Innehållet prioriteras således, till skillnad från den tidigare socialdemokratiska skolpolitiken som främst syftat till att fler ska befinna sig i utbildningsväsendet under längre tid, oavsett innehåll. Alliansregeringen har lagt om svensk skolpolitik mot en önskvärd inriktning. Detta är nödvändigt för att Sverige ska kunna behålla sin konkurrenskraft på det globala planet, men det är framförallt en plikt mot de uppväxande generationerna att ge dem utbildning med god kvalité.

Kalle Bäck

Lämna en kommentar

Under Allmänt, Utbildningspolitik

Kalle Bäck vald till ny ordförande för Kristdemokratiska Studentförbundet

Då Kristdemokratiska Studentförbundet höll årskongress i Stockholm den 10 april valdes Kalle Bäck till ny ordförande. Bäck kommer från Göteborg och läser till gymnasielärare med fokus på samhällskunskap och historia. Han ersätter därmed Aron Modig som lett förbundet under de senaste två åren. Till vice ordförande valdes juridikstudenten Alexandra Braf från Uppsala.

Till styrelseledamöter valdes Jenny Alexandersson från Stockholm, Johan Jonzén från Jönköping, Erik Eikeland från Göteborg, Samuel Bothén från Kalmar samt Glenn Wästberg från Örebro.

–          Det är en ära att få ta över ledningen för studentförbundet, inte minst nu inför valet. Under det kommande verksamhetsåret siktar vi dels på att föra Kristdemokraternas talan vid samtliga större lärosäten i landet samt stärka förbundets organisation, säger Kalle Bäck.

–          Studentförbundet kommer att arvodera ordföranden på heltid under några månader fram till valet. Det ger förbundet större möjligheter än någonsin tidigare att göra en bra valrörelse.

Lämna en kommentar

Under KSF:s verksamhet, Studentförbund