Studiesociala kommitténs förslag – steg i rätt riktning

Idag presenterade Studiesociala kommittén sina ändringsförslag rörande studiemedlens utformning. Bland förslagen märks bland annat en generell höjning av studiemedlet samt en höjning av det så kallade fribeloppstaket med 30 000 kronor per år. Dessutom avskaffas inkomstprövningen för studielånet helt. Kommitténs förslag om att sänka den generella studiemedelsberättigade tiden till fyra år hade som bekant presenterats tidigare.

 – Kristdemokratiska Studentförbundet anser att kommitténs förslag är ett steg i rätt riktning. Att studiemedlet höjs med ett par hundra kronor per månad är positivt, eftersom det förbättrar samtliga studenters ekonomiska situation, säger KSF:s förbundsordförande Aron Modig i ett uttalande.

– KSF är dock mest nöjda med att studenternas möjligheter att arbeta parallellt med studierna förbättras. Flitiga personer ska belönas, inte bestraffas.

– Personligen ser jag även positivt på den generella sänkningen av den studiemedelsberättigade tiden till fyra år. Det är positivt att studenter breddar sig akademiskt genom att även läsa kurser som inte hör till ens huvudinriktning. Dock måste vi upprätthålla viss effektivitet och genomströmning i utbildningsväsendet. De krav som Studiesociala kommittén föreslår är rimliga, avslutar Aron Modig.

Annons

Aron Modig om den studiesociala kommitténs förslag

Kristdemokratiska Studentförbundets ordförande Aron Modig kommenterar idag den studiesociala utredningen på sin blogg. En sammanfattning av utredningens förslag finns här.

Aron i Tidningen Kristdemokraten: ”Historien om kårobligatoriet”

Nedanstående är den krönika Aron Modig har publicerad i veckans nummer av Tidningen Kristdemokraten.

Onsdagen den 25 februari 2009 var en stor dag för Sveriges studenter. Idogt lobbyingarbete från de borgerliga studenternas sida samt handlingskraft från regeringen ledde fram till att man denna dag presentade den proposition som innebär att det så kallade kårobligatoriet avskaffas. Därmed kommer även Sverige att framöver ha negativ föreningsfrihet fullt ut.

Kårobligatoriet har en mer än 300 år lång historia. År 1667 infördes obligatoriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna för att kunna hålla ordning på och övervaka studenterna. Med detta som förebild infördes år 1908 obligatoriskt medlemskap i de studentkårer som hade uppstått under 1800-talet. Dessa har sedan dess existerat parallellt med nationerna i Uppsala och Lund samt studentföreningarna i Stockholm.

Traditionellt har socialdemokratiska regeringar varit för obligatoriet, då man sett det som en garant för studenternas inflytande över sina respektive lärosäten, medan man från borgerligt håll varit kritiska ända sedan 1960-talet. Otaliga utredningar har utförts. Under Carl Bildts ministär i början av 1990-talet gjordes det första ordentliga försöket att bli kvitt obligatoriet, men detta misslyckades då ett par borgerliga riksdagsledamöter röstade med oppositionen.

Strax efter den borgerliga valsegern 2006 tillsatte regeringen och högskoleminister Lars Leijonborg dock en ny utredning om obligatoriets framtid.  Utredaren, som tog namnet Obligatorieutredningen, överlämnade i februari 2008 betänkandet Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas, vilket föreslog att obligatoriet visserligen skulle avskaffas, men samtidigt med detta skulle ett flertal knepiga regler, samt statliga bidrag till kårerna, införas. Bland de remissinstanser som var kritiska till det ursprungliga förslaget fanns samtliga borgerliga studentförbund, vilka lämnade in ett gemensamt remissyttrande med tydliga åsikter.

Då behandlingsarbetet drog ut en hel del på tiden var det under en period osäkert om obligatoriet skulle hinna avskaffas innan mandatperiodens utgång. Sveriges förenade studentkårer började hoppas på att utfallet skulle bli detsamma som under Carl Bildts regeringstid, men alliansregeringen visade beslutsamhet. En onsdag i slutet av februari kom det glädjande beskedet. Kårobligatoriet kommer att upphöra från och med den första juli 2010. Från och med detta datum blir medlemskapet i studentkårer frivilligt. Dock kommer studentkårerna att även fortsättningsvis ha rätt till representation i högskolans beredande och beslutande organ och för att ”trygga studentinflytandet” kommer staten att ge ett bidrag på 105 kronor per student och år.

Egentligen borde inte studentkårer få mer statliga bidrag än andra ideella föreningar, utan de borde i första hand finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter från medlemmar som frivilligt valt sitt medlemskap. Men det propositionsförslag som numera är överlämnat till riksdagen är i stort mycket bra och det är positivt att regeringen avsätter betydligt mindre pengar än vad utredaren föreslog i sitt betänkande.  Om lite drygt ett år har även vi studenter full föreningsfrihet. Det är väldigt viktigt att alliansregeringen står upp i frihetsfrågorna och just denna reform utgör ett tämligen stort steg på vägen mot ett friare Sverige.

Propositionen om kårobligatoriets avskaffande lämnad till riksdagen

För några veckor sedan lämnade regeringen besked gällande hur man valt att hantera frågan om kårobligatoriets avskaffande. Vad man då förde fram var mycket glädjande för Sveriges studenter. Äntligen blir vi kvitt kårtvånget och får full föreningsfrihet precis som övriga medborgare. Idag lämnas så propositionen om obligatoriets avskaffande till riksdagen. Följande är en kort sammanfattning av vad propositionen innehåller:

• Medlemskap i studentkår blir frivilligt;
• Studentkårer har även i fortsättningen rätt till representation i högskolans beredande och beslutande organ;
• Studentkårer och nationer får behålla sin skattefrihet;
• För att trygga studentinflytandet kommer staten att ge ett bidrag på 105 kronor per student och år.

Här återfinns regeringens temasida om kårobligatoriet.

KSF höll lyckad årskongress

Lördagen den 7 mars höll Kristdemokratiska Studentförbundet årskongress i Bååtska rummet, Stockholm. Vid denna summerades det gångna verksamhetsåret samtidigt som budget och verksamhetsplan fastslogs för 2009. Aron Modig från Göteborg omvaldes som förbundsordförande. Sebastian Hillerström från Stockholm är ny som vice förbundsordförande. Till styrelseledamöter valdes Josef Kuhlin och Kalle Bäck från Göteborg, Madeleine Blom från Stockholm, Johan Enochsson från Jönköping samt Alexandra Mossberg från Lund.

I samband med årskongressen anordnades ett seminarium med Thomas Andersson, rektor vid Högskolan i Jönköping, som skrivit rapporten Globaliseringen och den högre utbildningen för regeringens Globaliseringsråd. Diskussionen kretsade kring hur Sverige och svensk högre utbildning ska kunna stå sig väl i den allt hårdare internationella konkurrensen.

Årskongressen beslutade även att förbundet ska arbeta för införandet av en examensbonus. Syftet med en sådan är att motivera fler studenter att fullfölja sina studier och ta ut examen inom en rimlig tidsram.

 – Vi är mycket nöjda med årets kongress. Uppslutningen var god och det inledande seminariet med Thomas Andersson var mycket givande. Kristdemokratiska Studentförbundet står starkt och vi i den nyvalda förbundsstyrelsen ser positivt på det kommande verksamhetsåret, sade Aron Modig efter årskongressen.