Abrahamsson har alla rätt

Svenska Dagbladets Maria Abrahamsson kommenterar idag Dan Brändströms ”resursutredning”. Utöver att hon förklarar hur ett resursfördelningssystem av den typ som Brändström föreslår kommer att leda till en ökad kvalitet på utbildningsoch forskning tar hon upp en annan mycket intressant fråga:

”Tänk sedan om utbildnings- och forskningsminister Leijonborg gav någon ­ förslagsvis Högskoleverket ­ i uppdrag att offentliggöra och sprida resultaten över vilka universitet och högskolor som utbildnings- och forskningsmässigt klarar kvalitetskraven, och vilka som inte gör det. Tala om värdefull information oavsett om man står inför beslutet att börja studera, forska eller bara förkovra sig för sitt höga nöjes skull.”

Just det. Detta skulle vara ytterligare ett steg mot en högre kvalitet inom utbildningsväsendet. Om någon myndiget, såsom exempelvis Högskoleverket, gavs i uppdrag att årligen ranka de olika fakulteterna vid Sveriges universitet och högskolor utifrån ett antal bestämda kvalitetskriterier skulle alla som vill studera få en ovärderlig hjälp vid sitt val av utbildning och lärosäte. Dessutom skapar det konkurrens mellan de olika institutionerna, vilket ytterligare främjar en högre generell nivå på utbildningsväsendet. Vem kan vara emot detta?

Aron Modig

Annonser

3 kommentarer

Under Utbildningspolitik

3 svar till “Abrahamsson har alla rätt

  1. alvaro

    Jag tror nyckelordet är NÄRINGSLIVET.
    Allt som inte syftar till ekonomiskt mätbar vinst anses inte nödvändigt, nyttigt,
    rationellt, etc.
    Men människan är mer än sitt bankkonto och absolut värd att erbjudas kurser i allt det
    hon är intresserad av, inom rimliga gränser så klart.
    Maria Abrahamsson är en mycket inteligent person.
    Hon bildar ständigt opinion för de komersiella krafterna i samhället.
    Detta är bara början på en privatisering av högskoleutbildningen. Dvs öppna upp en högskolemarknad där man betalar kurser
    och utbildningar.
    Detta är nyliberal högskolepolitik och leder som all annan nyliberal politik till att man köper sig en utbildning.
    Exempel: USA, Storbrittanien, Chile och många andra.
    Är det så vi vill ha det bara för att många stör sig på en ”lättare wisky kurs” på Stockholms Universitet?

  2. Kalle Kex

    Det är möjligt att hon har alla rätt, Abrahamsson, men – förlåt en gammal akademiker från 70-talet – vad är ”kunskapskvalitet”? Kan man besitta kunskaper som är av dålig kvalitet. Jag trodde, i min relativa enfald, att antingen har man kunskaper inom något ämne eller också har man inte dessa kunskaper. Man kan ha kunskaper till viss del, men kan man verkligen ha kunskaper av en viss kvalitet?

  3. Erik Bengtson

    Som Kalle Kex påverkar så är ju mätning och gradering av kunskap ingen enkel sak. Men samtidigt så är det något som vi måste göra. Det går inte att bygga ett samhälle på en extrem relativism där alla kunskaper och sanningar anses likvärdiga. Och när vi då rör oss inom den vetenskapliga traditionen så är det ju naturligt att kunskap just kan vara av olika vetenskaplig kvalitet, de kan vara olika väl grundade.

    Sedan finns det dessutom tankar om olika utvecklingsnivåer inom epistemologin, alltså olika nivåer av förståelse som vi som människor kan nå. Enligt detta synsätt så går det att ha kunskaper i ett ämne och sedan studera ämnet än djupare och nå en förståelse av högre kvalitet. Fast sen är det klart att om man instinktivt ogillar kvalitetsbegreppet så kan man ju istället förklara samma fenomen med andra ord.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s