”Verklighetens folks finns även i akademierna”

Aron Modig hade i fredags nedanstående insändare publicerad i tidningen Kristdemokraten:

Verklighetens folk finns även i akademierna
Göran Hägglund och Kristdemokraterna har under sommaren och hösten inlett en debatt på temat verklighetens folk som väckt stor uppmärksamhet och gett ett betydande genomslag i media. Vi i Kristdemokratiska studentförbundet välkomnar naturligtvis detta. Det är dags att tvätta bort förbudsstämpeln på vårt parti och istället börja förmedla ett frihetligt budskap.

För att partiet ska lyckas med detta kommer det krävas att politiken kring verklighetens folk utvecklas samt att det klargörs vad det egentligen är som politikerna inte bör lägga sig i. Att denna förståelse finns hos partiledningen är tydligt och framkom inte minst i och med den debattartikel som partipresidiet hade publicerad på DN Debatt för en tid sedan.

Vi kristdemokratiska studenter vill dock be partiledningen att även ha studenterna i åtanke då frihetsreformerna planeras. Att vi snart får mandat att själva bestämma vilka föreningar vi ska vara medlem i är förstås positivt, men det finns fortfarande områden inom vilka politikerna jämt och ständigt ska lägga näsan i blöt.

Varför får vi studenter exempelvis inte själva avgöra hur mycket vi känner att vi vill och orkar arbeta vid sidan om studierna, utan att straffas om vi fattar ”fel” beslut? Varför måste vi vara beroende av bostadsbidrag? Det vore bättre om detta avskaffades till förmån för en generell studiemedelshöjning. Ge oss möjligheten att själva utforma våra liv som vi vill, utan statlig kontroll av bostadstyp, hyra och extrajobb.

Låt oss också bli kvitt genustjafset som ständigt ska in i alla möjliga och omöjliga sammanhang. Vi vill läsa kurser som utvecklar oss inom våra spetsområden utan att påtvingas propaganda. Göran Hägglunds frihetssträvan är beundransvärd, men glöm inte bort att det också finns medlemmar av verklighetens folk på våra universitet och högskolor.

Aron Modig
Ordförande Kristdemokratiska studentförbundet

Regeringen stärker studenternas situation

Igår presenterade regeringen ett förslag om höjning av studiemedlen samt av det så kallade fribeloppet för studenter vid universitet och högskolor. Från och med 1 januari 2010 höjs studiemedlen med cirka 430 kronor i månaden. Samtidigt höjs det årliga fribeloppet med cirka 30 000 kronor från och med den 1 januari 2011.

 - Vi är förstås positivt inställda till att studiemedlen höjs, men framför allt gläds vi åt höjningen av fribeloppet. Det säger Kristdemokratiska Studentförbundets ordförande Aron Modig i ett uttalande.

 - Att fribeloppet höjs är mycket positivt. Arbetslinjen måste gälla även för studenter. Flit och arbete ska alltid löna sig. Som det sett ut hittills har den som frivilligt velat ta ett större ansvar för sin försörjning straffats. Det är en ohållbar linje.

Lyssna på Mats Odell

I dagarna är det terminsstart för landets universitets- och högskolestudenter. I sedvanlig ordning är det nästintill kaos på bostadsmarknaden i några av studieorterna där nya studenter tvingas bo på vandrarhem, i tält eller på gamla tåg. Från flera håll hörs rop om att det är brist på studentbostäder. Mot just detta talar dock att bostadssituationen alltid löser sig några månader in på terminen. Däremot kan man tala om en generell bostadsbrist. Om det skrev exempelvis DN:s ledarredaktion förra veckan.

Idag belyser även Svenska Dagbladets dito det nuvarande bokaoset. Redaktionen menar att en stor del av problemet skulle kunna lösas med några få enkla reformer:

I Norge skapades som genom ett trollslag en enorm mängd hyresbostäder genom att privatpersoner gavs rätt att skattefritt hyra ut delar (högst hälften) av sina lägenheter. Skattefriheten har påverkat hur folk bygger – och bygger om – sina bostäder. Bara genom en extra dörr, eller en extra vägg och en kokvrå, kan villaägaren eller bostadsrättsinnehavaren skaffa ett ekonomiskt tillskott som avsevärt förbättrar boendekalkylen.

Tillsammans med rot-avdraget skulle skattefri uthyrning kunna utgöra en kraftfull reform på bostadsmarknaden. Den som idag har plats skulle alltså kunna göra en hyggligt stor investering, och ändå få det hela finansierat geom uthyrning under ett eller ett par år.

Ledaren berömmer sedan Mats Odell och Kristdemokraterna för att partiet velat genomföra liknande reformer. Synd bara att inte regeringen i stort är med på samma spår.

Aron Modig

”Alliansen bör prioritera sänkta skatter”

Nedanstående krönika var publicerad i tidningen Kristdemokraten fredagen den 2 augusti.

Torsdagen i förra veckan, den 23 juli, var av Skattebetalarnas förening utsedd till Skattefridagen 2009. Denna årligen återkommande ”högtidsdag” är den dag på året då alla löntagarnas skatter blivit betalda, förutsatt att den totala skattebördan fördelas från årets början.

Fram till ifjol hade Sverige högst skatter i världen, men den föga ärofyllda positionen har nu tagits över av Danmark. Alliansregeringen har gjort ett mycket bra jobb sedan tillträdandet hösten 2006, med bland annat tre jobbskatteavdrag, slopad förmögenhetsskatt samt sänkt fastighetsskatt och bolagsskatt på meritlistan. Att dessa reformer burit frukt illustreras inte minst av att Skattefridagen i år infaller drygt två veckor tidigare än vad som var fallet 2006.

Det finns med andra ord goda anledningar att vara nöjd med de senaste årens utveckling, men ändå flera skäl att sträva efter mer. En genomsnittlig löntagare betalar exempelvis fortfarande 55,6 procent av sin totala lön i skatt om alla skatter räknas med.

Nästa höst är det åter val till den svenska riksdagen. Innan dess är det min stora förhoppning att Kristdemokraterna och de övriga allianspartierna enas om en plan för att sänka det svenska skattetrycket ytterligare. Att det just nu, i de ekonomiska kristiderna, inte finns något större utrymme för stora skattesänkningar förstår nog de flesta. Det gäller att vara ansvarsfull i hanteringen av de offentliga finanserna. Men inför kommande val behöver vi kunna förmedla en långsiktig vision till väljarna om ett Sverige med lägre skattetryck.

Göran Hägglund var beundransvärd i sitt Almedalstal då han levererade oneliner efter oneliner om vänsteroppositionens strävan efter fler och högre skatter, men den borgerliga planen behöver konkretiseras. En överenskommelse behövs angående fler steg av jobbskatteavdrag, slopad värnskatt, sänkta arbetsgivaravgifter och så vidare.

Det finns mängder av anledningar till varför sänkta skatter bör prioriteras. De vanliga människornas frihet behöver ökas. För det är ju så att ju större del av lönen som löntagaren får behålla i sin egen plånbok, desto större möjlighet har densamme att bestämma över sitt eget liv. Dessutom behöver arbete uppmuntras ytterligare. Det bör löna sig mer att gå från bidragsförsörjning till egen försörjning.

Det behöver skapas incitament för företagande och kapitalbildning samt bli mer lönsamt att utbilda och förkovra sig. Det av regeringen tillsatta globaliseringsrådet betonade exempelvis att Sverige i internationell jämförelse uppvisar en låg privatekonomisk avkastning på högre utbildning samt att den höga inkomstbeskattningen drar ner denna avkastning för alla typer av utbildningar.

Avslutningsvis behöver staten också minska i storlek för att det civila samhället ska ges större utrymme. Som Göran Hägglund sade i Almedalstalet behöver det finnas en balans mellan det offentliga, det civila samhället och näringslivet. Införandet av avdragsrätt för gåvor till ideella organisationer vore ur det perspektivet att ta ett väldigt stort steg framåt.

Sverige av idag skiljer sig mycket från det land vi levde i sommaren 2005. De flesta förändringar har varit till det bättre, men mycket finns kvar att göra. ”Det är inte någon liten skog vi ska ta oss ur”, som Göran Hägglund själv uttryckte det på Gotland. Skattepolitiken bör finnas med bland valfrågorna inför nästa års val. Det är en fråga om att skapa frihet, trygghet och egenmakt till den vanliga människan som vårt parti ju strävar efter att sätta i centrum.

Aron Modig
Förbundsordförande
Kristdemokratiska studentförbundet

Obligatoriet officiellt avskaffat!

Under onsdagseftermiddagen föll talmannens klubba i riksdagens plenisal – beslutet om kårobligatoriets avskaffande är officiellt fattat! Det här är en stor dag för friheten i Sverige. Det säger Kristdemokratiska studentförbundets ordförande Aron Modig i ett uttalande.

- Vi kristdemokratiska akademiker är väldigt glada över att föreningsfriheten nu också gäller studenterna. Alla måste ha frihet att välja vilka föreningar man vill respektive inte vill tillhöra.

- Studentkårer som får och behåller sina medlemmar utan minsta ansträngning har inga som helst incitament att bedriva sin verksamhet effektivt och på ett sätt som genererar värde för medlemmarna. Jag anser därför inte att studentkårer ska erhålla mer bidrag än andra ideella föreningar. Att regeringen förbiser obligatorieutredarens förslag angående storleken på de statliga bidragen är därför mycket positivt, avslutar Aron Modig.

Studentföreträdare: ”Ge studenterna en ljusare framtid”

I dagarna har Aron Modig tillsammans med en rad företrädare från riksdagspartiernas studentförbund samt Sveriges förenade studentkårer (SFS) en debattartikel publicerad i några av Liberala Nyhetsbyråns tidningar. Artikeln rör de förslag som presenterats av den studiesociala utredningen och har hittills kunnat läsas i Sundsvalls Tidning, Norran samt Västerbottens-Kuriren.

David Arwe tilldelas KSF:s uppsatsstipendium för 2009

Kristdemokratiska Studentförbundets uppsatsstipendium för år 2009 går till David Arwe för dennes uppsats Från moralparti till etikparti – En studie av Kristdemokraternas ideologiska utveckling med avseende på den religiösa dimensionen. Arwes uppsats är en kandidatuppsats inom statsvetenskap, skriven vid Mälardalens högskola, som syftar till att beskriva hur Kristdemokraternas ideologi förändrats mellan 1964 och 2001.

Årets jury, som bestod av Patrick E. Vigren, Erik Bengtson och Aron Modig motiverar utnämningen: ”Den svenska kristdemokratin är ett underutforskat område inom statsvetenskapen men David Arwes uppsats är början på en förändring av detta. Arwes uppsats är ett grundligt och seriöst grepp att på ett vetenskapligt sätt beskriva vårt partis ideologiska historia.”

David Arwe är den andre person som erhåller KSF:s uppsatsstipendium om 5 000 kronor. Även i år var intresset för stipendiet relativt stort. Åtta uppsatser skickades in och från KSF:s styrelse ser man positivt på en fortsättning av stipendiesatsningen.

- Tanken har varit att detta ska bli ett årligt stipendium och gensvaret under detta andra år har gjort oss än mer övertygade om att detta är en viktig satsning, säger Aron Modig, förbundsordförande för Kristdemokratiska Studentförbundet.

Studiesociala kommitténs förslag – steg i rätt riktning

Idag presenterade Studiesociala kommittén sina ändringsförslag rörande studiemedlens utformning. Bland förslagen märks bland annat en generell höjning av studiemedlet samt en höjning av det så kallade fribeloppstaket med 30 000 kronor per år. Dessutom avskaffas inkomstprövningen för studielånet helt. Kommitténs förslag om att sänka den generella studiemedelsberättigade tiden till fyra år hade som bekant presenterats tidigare.

 - Kristdemokratiska Studentförbundet anser att kommitténs förslag är ett steg i rätt riktning. Att studiemedlet höjs med ett par hundra kronor per månad är positivt, eftersom det förbättrar samtliga studenters ekonomiska situation, säger KSF:s förbundsordförande Aron Modig i ett uttalande.

- KSF är dock mest nöjda med att studenternas möjligheter att arbeta parallellt med studierna förbättras. Flitiga personer ska belönas, inte bestraffas.

- Personligen ser jag även positivt på den generella sänkningen av den studiemedelsberättigade tiden till fyra år. Det är positivt att studenter breddar sig akademiskt genom att även läsa kurser som inte hör till ens huvudinriktning. Dock måste vi upprätthålla viss effektivitet och genomströmning i utbildningsväsendet. De krav som Studiesociala kommittén föreslår är rimliga, avslutar Aron Modig.

Aron Modig om den studiesociala kommitténs förslag

Kristdemokratiska Studentförbundets ordförande Aron Modig kommenterar idag den studiesociala utredningen på sin blogg. En sammanfattning av utredningens förslag finns här.

Aron i Tidningen Kristdemokraten: ”Historien om kårobligatoriet”

Nedanstående är den krönika Aron Modig har publicerad i veckans nummer av Tidningen Kristdemokraten.

Onsdagen den 25 februari 2009 var en stor dag för Sveriges studenter. Idogt lobbyingarbete från de borgerliga studenternas sida samt handlingskraft från regeringen ledde fram till att man denna dag presentade den proposition som innebär att det så kallade kårobligatoriet avskaffas. Därmed kommer även Sverige att framöver ha negativ föreningsfrihet fullt ut.

Kårobligatoriet har en mer än 300 år lång historia. År 1667 infördes obligatoriskt medlemskap i de dåvarande nationsföreningarna för att kunna hålla ordning på och övervaka studenterna. Med detta som förebild infördes år 1908 obligatoriskt medlemskap i de studentkårer som hade uppstått under 1800-talet. Dessa har sedan dess existerat parallellt med nationerna i Uppsala och Lund samt studentföreningarna i Stockholm.

Traditionellt har socialdemokratiska regeringar varit för obligatoriet, då man sett det som en garant för studenternas inflytande över sina respektive lärosäten, medan man från borgerligt håll varit kritiska ända sedan 1960-talet. Otaliga utredningar har utförts. Under Carl Bildts ministär i början av 1990-talet gjordes det första ordentliga försöket att bli kvitt obligatoriet, men detta misslyckades då ett par borgerliga riksdagsledamöter röstade med oppositionen.

Strax efter den borgerliga valsegern 2006 tillsatte regeringen och högskoleminister Lars Leijonborg dock en ny utredning om obligatoriets framtid.  Utredaren, som tog namnet Obligatorieutredningen, överlämnade i februari 2008 betänkandet Frihet för studenter – om hur kår- och nationsobligatoriet kan avskaffas, vilket föreslog att obligatoriet visserligen skulle avskaffas, men samtidigt med detta skulle ett flertal knepiga regler, samt statliga bidrag till kårerna, införas. Bland de remissinstanser som var kritiska till det ursprungliga förslaget fanns samtliga borgerliga studentförbund, vilka lämnade in ett gemensamt remissyttrande med tydliga åsikter.

Då behandlingsarbetet drog ut en hel del på tiden var det under en period osäkert om obligatoriet skulle hinna avskaffas innan mandatperiodens utgång. Sveriges förenade studentkårer började hoppas på att utfallet skulle bli detsamma som under Carl Bildts regeringstid, men alliansregeringen visade beslutsamhet. En onsdag i slutet av februari kom det glädjande beskedet. Kårobligatoriet kommer att upphöra från och med den första juli 2010. Från och med detta datum blir medlemskapet i studentkårer frivilligt. Dock kommer studentkårerna att även fortsättningsvis ha rätt till representation i högskolans beredande och beslutande organ och för att ”trygga studentinflytandet” kommer staten att ge ett bidrag på 105 kronor per student och år.

Egentligen borde inte studentkårer få mer statliga bidrag än andra ideella föreningar, utan de borde i första hand finansiera sin verksamhet genom medlemsavgifter från medlemmar som frivilligt valt sitt medlemskap. Men det propositionsförslag som numera är överlämnat till riksdagen är i stort mycket bra och det är positivt att regeringen avsätter betydligt mindre pengar än vad utredaren föreslog i sitt betänkande.  Om lite drygt ett år har även vi studenter full föreningsfrihet. Det är väldigt viktigt att alliansregeringen står upp i frihetsfrågorna och just denna reform utgör ett tämligen stort steg på vägen mot ett friare Sverige.