KSF finns i helgen på plats på Kristdemokraternas riksting i Norrköping. Förbundet har en monter inne på kongressområdet i syfte att marknadsföra sig gentemot de cirka 800 besökarna. Flera medlemmar av KSF finns därtill på plats för att representera sina respektive partidistrikt i förhandlingarna. En spännande helg väntar.
Kristdemokraternas partiledare, tillika Sveriges socialminister, kommer den 30 juli att vara värd för Sommar i P1. Programmet börjar klockan 13:00. Årets sommarvärdar, som presenterades idag, bjuder utöver Hägglund på ytterligare några höjdpunkter. Bland dessa återfinns Fredrik Lindström (21/6), Lennart Johansson (24/6), Margot Wallström (29/6), Peter Wallenberg (2/7), Leif Silbersky (11/7), Antonia Ax:son Johnson (15/7), Jens Lapidus (27/7), Boris Grigorjev (8/8 ) samt Carin Götblad (11/8).
Aron Modig
Idag kan man läsa i olika medier om att en 39-årig pappa i lördags häktades på sannolika skäl misstänkt för grov misshandel. Offret? hans 15 åriga dotter. Då tänker man kanske att detta händer och undrar varför jag tar upp just detta fallet, jo det ska jag berätta.
39-åringen fälldes tillsammans med en släkting för mord i Skåne 2001. Av tingsrätten dömdes männen till livstids fängelse som i hovrätten ändrades domen till 10 år och livstids utvisning. Förra året släpptes dock mannen fri och väntar på beslut från regeringen om han ska utvisas eller ej.
Alltså mannen som mördade en annan man och begravde honom i ett kärr dömdes till livstid som sänktes till 10 år och frigavs efter sex varpå han efter ett halvårs frihet misshandlade sin egen 15-åriga dotter blodig!
Min fråga är då (om det är någon juridiskt kunnig som läser detta) om man kan åtala de se ligger bakom beslutet att frige denna person? Det kan ju inte vara helt lagligt att man är så inkompetent att man släpper en mördare efter 6 år och dessutom visar det ju sig att han inte är helt stabil, jag vill driva en process mot de ansvariga, finns det någon som delar min vilja?
Boris Damljanovic´
Ordförande KDU Skåne
Förbundsstyrelseledamot KSF
Väldigt less på rättssystemet
Till denna veckas nummer av Tidningen Kristdemokraten är det Aron Modig som skrivit den så kallade Förbundskrönikan. Eftersom krönikan inte finns att läsa på tidningens webbsida publiceras den här på bloggen.
För några veckor sedan, den 9 maj, firades Europadagen till minne av det förslag om att skapa ett enat Europa som lades fram år 1950. Initiativtagare till förslaget var den franske utrikesministern Robert Schumann och det huvudsakliga syftet var som bekant att bevara den europeiska freden. 58 år har nu gått sedan den aktuella dagen och väldigt mycket har hänt inom det europeiska samarbetet. Inte minst har de sex stater som ursprungligen deltog i projektet nu kommit att bli en union med 27 medlemsländer.
Samarbetet är någonting unikt, både sett ur den övriga världens och ur den europeiska historiens perspektiv. Det var exempelvis väldigt länge sedan kontinenten upplevde en såpass lång sammanhållen period utan större konflikter. Sedan kol- och stålgemenskapens bildande har Europa istället blivit både fredligare och öppnare, i många fall tack vare enskilda individers insatser. Konrad Adenauer förbättrade den tysk-franska relationen på 1950- och 60-talen. En av hans efterträdare på förbundskanslersposten, Helmut Kohl, var av stor betydelse för Tysklands enande. Utöver detta är det kalla kriget förbi och en stor del av de forna kommuniststaterna har idag demokratiserats. Här spelade polske Solidaritetsledaren Lech Walesa en tämligen betydande roll.
Vart vill jag då komma med detta? Jo, helt enkelt till det faktum att stora delar av den moderna europeiska historien faktiskt skrivits av, eller med hjälp av, kristdemokrater. Listan av freds- och frihetskämpar kan nämligen göras ännu längre. I såväl Rumänien som i de baltiska staterna och det forna Tjeckoslovakien gjorde kristdemokratiska företrädare avgörande insatser för att betvinga kommunismen och för att bygga upp sina länder på nytt.
Också idag är de europeiska kristdemokraterna av stor betydelse för Europa. Bland annat utgör man, tillsammans med de konservativa, den dominerande gruppen i Europaparlamentet. Dessutom är nationella partier i regeringsställning i flera länder och Tyskland har åter en kristdemokratisk förbundskansler i Angela Merkel.
Att ge en enkel förklaring till vad detta stora kristdemokratiska inflytande, på den europeisk-politiska arenan, egentligen beror på är förstås svårt. Men troligtvis står en ganska stor del av svaret att finna i den grundläggande kristdemokratiska ideologin. Solidaritetsprincipen, personalismen och förvaltarskapstanken är alla grundsatser som de flesta människor kan hålla med om, och som många dessutom ser som rimliga fundamenta att bygga framtiden på.
Vad gäller framtiden är det om ganska precis ett år, på nytt dags för val till Europaparlamentet, för att utse en ny uppsättning politiker som ska föra det kontinentala projektet framåt. Detta är ett viktigt val för oss svenska kristdemokrater. Dels för att det borde fungera som en indikator på hur det kan tänkas gå i 2010 års riksdagsval, men också för att det är ett val som vi borde kunna prestera riktigt bra i.
I Sverige är Kristdemokraterna det parti som företräder den bästa kombinationen av frihet, öppenhet och betoning på det okränkbara människovärdet. Och dessutom har vi dokumenterade bevis på att det är kristdemokrater som historiskt sett varit de mest drivande i samarbetets framåtskridande. Om vi lyckas föra ut detta budskap i nästa års valrörelse finns det ingenting som talar för att vi inte skulle kunna göra ett mycket bra val. Detta är viktigt, eftersom också de svenska kristdemokraterna kommer att behövas i byggandet av framtidens Europa.
Delar av KSF:s förbundsstyrelse deltog under onsdagskvällen på tankesmedjan Captus seminarium om det amerikanske presidentvalet. Captus VD Nima Sanandaji presenterade både de demokratiska och de republikanska kandidaterna samt höll i en diskussion kring bland annat vilka frågor som präglat partiernas primärval. Cirka 20 personer från allianspartiernas ungdoms- och studentförbund hade slutit upp.
Aron Modig
Josef Kuhlin och Aron Modig från KSF:s förbundsstyrelse utgjorde två tredjedelar av det lag som representerade Handelshögskolan i Göteborg vid SM i ekonomi som avgjordes i Örebro i helgen. Laget slutade på andra plats efter Handelshögskolan i Stockholm. Stort grattis!
KSF:s förbundsstyrelseledamot Kalle Bäck utsågs under den gångna helgen till “Årets skribent” inom Kristdemokratiska ungdomsförbundet - inte minst tack vare sin blogg Bäcks reflektioner. Vi i Kristdemokratiska Studentförbundet är naturligtvis stolta över att ha Kalle Bäck som skribent på KSF-bloggen. Förhoppningarna är därtill stora att han i framtiden använder sina åsikter och sin vassa penna till att skriva artiklar till förbundets medlemstidning, Politeia.
Aron Modig
Under helgen finns Kristdemokratiska Studentförbundet på plats vid KDU:s riksmöte i Mölndal. KSF har en egen monter i närheten av kafeterian i syfte att informera om sin verksamhet samt värva nya medlemmar. Kom gärna hit och växla några ord med oss.
Aron Modig
Tillsammans med de flesta riksdagspartiers ungdoms- och studentförbund stödjer Kristdemokratiska Studentförbundet kampanjen “Burma Vote No!”. Följande är ett gemensamt utspel:
“Den 9 april offentliggjordes att den burmesiska befolkningen en månad senare, den 10 maj, ska rösta om en konstitution som i praktiken kommer att legitimera fortsatt militärt styre i en av världens hårdaste och mest slutna militärdiktaturer. Vidare exkluderar den för gott Nobelpristagerskan Aung San Suu Kyi och övriga oppositionsledare från det politiska livet, även i fortsättningen. Konstitutionen släpptes först i mitten, vilket gör att de flesta inte hunnit läsa den eller sätta sig in i vad den kommer att innebära. Vidare publiceras den bara på burmesiska, ett vilket gör att de 40% av befolkningen som har ett annat modersmål får än mindre möjlighet att förstå och påverka.
Folkomröstningen har redan gått till på ett sådant sätt att det är omöjligt för oss som demokrativänner och yttrandefrihetsivrare att acceptera den, bland annat har juntan infört en lag som gör det förbjudet att driva en nej-kampanj inför folkomröstningen. Flera av de som öppet drivit nej-kampanjen har redan arresterats eller försvunnit.
Vidare har alla munkar, nunnor och andra religiösa personligheter fråntagits sin rösträtt, detsamma gäller också den muslimska minoriteten Rohyingas. De drygt en halv miljon burmeser som lever som interna flyktingar i landet har inte heller någon möjlighet att rösta, liksom hundratusentals politiska flyktingar och tusentals politiska fångar. Det faktum att juntan dessutom vägrat acceptera internationella valobservatörer talar sitt tydliga språk.
Den burmesiska oppositionen och den burmesiska exilregeringen har uppmanat omvärlden att förkasta folkomröstningen men att samtidigt stötta den nej-kampanj de driver, med risk för fängelse eller värre, inne i Burma. Vi har hörsammat deras uppmaning.
Vi ber nu Sverige att ta ställning. Vi ber Sverige att tydligt förkasta den folkomröstning som den burmesiska juntan i maj kommer att iscensätta. Vi ber Sverige att i solidaritet med de demokratiaktivister som fängslats och med de som riskerar att fängslas stötta burmesernas rätt att säga nej. Vi ber Sverige att stötta den burmesiska oppositionens nej-kampanj!
Besök vår kampanj-sida och hjälp oss sprida uppmaningen.
Var med och ta ställning!“
I den undersökning som SVT:s Aktuellt genomfört kring hur aktiva riksdagsledamöterna är i riksdagsdebatten framkom en del väldigt tråkiga uppgifter. Det visade sig nämligen att flera av ledamöterna inte varit uppe i plenisalens talarstol en enda gång under de snart två år som gått av innevarande mandatperiod. Dessa ledamöter är Tone Tingsgård, Sinikka Bohlin, Jan Björkman och Roland Bäckman, vilka alla är socialdemokrater. Att under en halv mandatperiod inte hålla ett enda anförande i någon riksdagsdebatt är ett hån mot väljarna som borde belysas med mer kraft. Jag hoppas verkligen att samtliga dessa lägger på ett rejält kol under mandatperiodens andra hälft för annars har de inte mycket att göra i riksdagen efter riksdagsvalet 2010. Eftersom det nu finns pinsamt inaktiva ledamöter i riksdagen finns det förstås även ett antal förebilder. Gunnar Andrén (fp) är bäst med sina 103 hållna anföranden.
Jämför man statistiken mellan riksdagspartierna efter antalet debattinlägg per ledamot framgår förljande; miljöpartiet (34), vänsterpartiet (33), folkpartiet och centerpartiet (20), kristdemokraterna (19), socialdemokraterna (15) samt moderaterna (10).
Utöver statistik över antalet debattinlägg innehåller Aktuellt granskning även statistik över antalet skrivna motioner. Topp fem består här av idel vänsterpartister; Alice Åström (264), Elina Linna (260), Wiwi-Anne Johansson (233), Kent Persson (228 ) och Egon Frid (182).
Av statistiken framgår tydligt att oppositionen (exklusive socialdemokraterna) för tillfället är mest aktiv i riksdagsarbetet. Hur irrationella och snedvridande dess åsikter än må vara får man ha respekt för deras engagemang. All heder åt det.
Aron Modig
